| Notater |
- http://www.reventlow.dk/cgi-bin/igmget.cgi/n=reventlow?I7089
Deras son Carl Fredrik Meijerfeldt ärvde 17 71 Ugerup och dog ogift 1791.Godset återgick då till släkten Barnekow och tillföll Carl Fredrik Meijerfeldts kusins son, ö verstekammarjunkaren greve Christian Barnekow. Han efterträddes 1830 av sin son, kammarherre n greve Kjell Henrik Barnekow, som blev den siste av sin släkt på Ugerup.
Efter hans död 1863 avyttrade arvingarna 1865 egendomen till den svenske adelsmannen och danske greven Ejnar Carl Detlev Reventlow. Dennes son Christian Ludvig Conrad Ernst Reventlow sålde 1894 Ugerup till en A. Löfqvist och godset har därefter haft många olika ägare. Sedan 197 4 äges och brukas det av familjen Per Eriksson.Hur det medeltida Ugerup sett ut vet man inte. Några rester av denna bebyggelse syns inte ova n jord. Den äldsta kända bilden av gården är en akvarellerad teckning från slutet av 1700-tal et av Anders Sigfrid Rålamb. Mangården består då av ett långt, rektangulärt stenhus under sät eritak med en flygelbyggnad av korsvirke på ena sidan. Corps de logiet är i en våning på hö g källargrund och har ingång från gårdssidan via en dubbel fritrappa mitt på fasaden. Ladugår den är bebyggd på tre sidor och ligger med den öppna sidan mot mangården. Korsvirkesflygeln v ar då gårdens äldsta byggnad. Den uppfördes 1501 under Erik Jensens tid och skall från börja n ha använts som manbyggnad. Efter att under lång tid ha fått förfalla, fick den tyvärr riva s under senare hälften av 1900-talet. Corps de logiet uppfördes av Margareta von Ascheberg 17 09 och användes till en början som jaktslott. Det har därefter genomgått många förändringar . På 1820 - 30-talet togs det gamla säteritaket ned och huset påbyggdes med en övervåning me d segmenterade fönster och fick ett lågt sadeltak. Då uppfördes troligen också den av fyra ko lonner uppburna portiken och yttertrappan. Därigenom hade det karolinska huset förvandlats ti ll en klassicistisk byggnad i tidens smak. Sedan släkten Reventlow 1865 blivit ägare till Uge rup gjordes ytterligare en ombyggnad. Då tillkom de båda utbyggda envåningspaviljongerna vi d corps de logiets gavlar och fasadutsmyckningen i dansk renässansstil.
- BESIDDELSER: Pugerup, Ugerup, Trulstorp, Ilnestorp, Frug rdog Venersn s
UGERUP r idag ett litet herres te, som ligger vid Vrams n en knapp mil s÷der om Kristianstad . S teriet r ett av Sk nes ldsta och har anor l ngt ned i medeltiden. G rdens namn kom ocks att bli ben mningen p den f÷rn ma dansk-sk nska riddarsl kt, som hade sitt stamgods h r. M an vet att garna tminstone sedan slutet av 1400-talet kallat sig Ugerup, vilket senare ndr ades till Urup. G rdens f÷rste k nde gare r Jens Holgersen, som dog 1390.
Han var gift med Kirsten Ovesdatter (Passov?) och gde ven Glimminge i syd÷stra Sk ne. r 1443 gdes Ugerup av Jens Pedersen och 1487 av (hans son?) Erik Jensen, vilken var den f÷rste s om antog namnet Ugerup. G rden rvdes sedan av sonen Axel Eriksen Ugerup, som blev riksr d. H an deltog i striderna mot S÷ren Norby 1525 under dennes sk nska uppror f÷r att terins tta Ch ristian II p tronen. Senare eftertr dde han Norby som l nsherre p S÷lvesborg. Under Grevefe jden 1534-36 var han en av den sk nska adelns ledare och bek mpade greve Kristofer och l beck arna. P herredagen i K÷penhamn 1536, d den lutherska kyrkoordningen inf÷rdes, var han en a v undertecknarna av recessen om katolicismens avskaffande. Han dog 1540 och Ugerup rvdes d r efter av hans son Erik Axelsen, som eftertr ddes av sin yngre bror Arild.
Riddaren Arild Ugerup var en av g sterna vid Erik XIV:s storslagna kr÷ning i Uppsala domkyrk a 1561. N r Nordiska sju rskriget utbr÷t 1563, fick han tj nst i den danska flottan. Under st riderna tillf ngatogs han av svenskarna och sattes i f ngelse i Stockholm. Enligt s gnen skal l han d ha bett kung Erik om att f terv nda till Sk ne f÷r att gifta sig med sin trolovad e Thale Thott p Ericsholm och f÷r att kunna s och sk÷rda en sista g ng. S snart sk÷rden va r b rgad, skulle han komma tillbaka till f ngelset. Kungen villfor hans beg ran och riddar Ar ild for hem, h÷ll br÷llop och s dde - tallfr÷n. H÷sten gick och n r riddar Arild inte terv n de till f ngelset, s nde kungen bud till honom att han genast skulle infinna sig i Stockholm . N r kungen fick veta vad han s tt, fick han sig ett gott skratt och ben dade Arild Ugerup . Denne skall ha varit en v ldig herre och s gnen ber ttar att han brukade lyfta sin h st i n ÷ver vallgraven. Att riddar Arild varit storv xt bekr ftas av Linn , som p sin sk nska res a 1749 fick se hans balsamerade kropp i G rds K÷pinge kyrka och uppger l ngden till fyra alna r (237 cm!). Kroppen finns inte kvar (den f÷rst÷rdes, n r kistan pietetsl÷st fick st ute i r egnet vid en ombyggnad av kyrkan), men v l inskriptionen p kistans pl t: 'Her ligger begrafv en erlig oc velbiurdig mand Arrild Uggerup til Ugerup, som vor H. Axel Ugerups til Ugerup o c F. Anna Trollis s÷nn, han hafde tvende hustruer, thend f÷rsta F. Gissil Podebusk, thend and en F. Thale Tott hands efterlefverske, oc d÷de hand p Helsingborgs Slott thend 5 Februarii r efter Guds bird MDLXXXVII (1587), hwis siel Gud hafver.' Arild Ugerup syns avbildad p en i nmurad gravsten i kyrkan. En ber ttelse om Thale Thott och riddar Arild finns i Selma Lagerl÷ fs 'Osynliga l nkar'.
Erik Axelsens son Ove Eriksen Urup blev sedan gare till Ugerup. Han var gift med Kirsten Bj÷ rnsdatter Kaas och blev ocks herre till Ovesholm och Bjersj÷holm. Om Ove Urup s gs det att ' han var beryktad f÷r sina r tteg ngar, tr gen p torget och i s ngen men ej i kyrkan'. Pare t Urup hade fyra barn. Deras b da s÷ner dog unga och av d÷ttrarna rvde Kirsten Bjersj÷holm m edan Maren 1622 fick Ugerup och Ovesholm.
Maren Ovesdatter Urup var gift med danska riksr det och befallningsmannen p Helsingborg Chri stoffer Ulfeldt till Svenstorp och R bel÷v, varf÷r Ugerup ÷vergick i dennes sl kts go. Dera s son Bj÷rn Ulfeldt ÷vertog egendomen vid faderns d÷d 1653. Redan 1649 hade han eftertr tt si n far som l nsherre p Helsingborg. Han dog 1656.
Sedan Sk ne avtr tts till Sverige kom Ugerup, liksom m nga andra herres ten, i svenska h nder . 1690 k÷ptes det av ÷verste Kjell Christoffer Barnekow till Vittsk÷vle, rtofta och Rosendal . Han gjorde st÷rsta delen av sitt liv krigstj nst utomlands. Sedan han hemkallats av Karl XI I f÷r att s tta upp ett nytt regemente i Kalmar, d÷dades han d r i en duell 1700. Hans nka M argareta von Ascheberg, dotter till f ltmarskalken och generalguvern÷ren ÷ver Sk ne Rutger vo n Ascheberg, fick efter makens d÷d ÷verta ansvaret f÷r alla dennes egendomar. Detta sk÷tte ho n med stor kraft och skicklighet under mer n ett halvt sekel.
Vid hennes d÷d 1753 rvdes Ugerup av dottern Brita Barnekow, som var gift med kungliga r de t och generalguvern÷ren ÷ver Pommern greve Johan August Meijerfeldt. Om hans frieri ber tta r J.C. Barfod i sina 'M rkv rdigheter r÷rande sk nska adeln'. Den f÷rn me friaren hade anm l t sig hos den rika och v÷rdnadsv rda grevinnan Ascheberg. Hon skall d ha avb÷jt med h nvisni ng till sin lder - friaren var dock betydligt ldre - och ist llet h nvisat honom till sin 1 6- riga dotter Brita, som ocks blev hans hustru. Deras son Carl Fredrik Meijerfeldt rvde 17 71 Ugerup och dog ogift 1791.
Godset tergick d till sl kten Barnekow och tillf÷ll Carl Fredrik Meijerfeldts kusins son, ÷ verstekammarjunkaren greve Christian Barnekow. Han eftertr ddes 1830 av sin son, kammarherre n greve Kjell Henrik Barnekow, som blev den siste av sin sl kt p Ugerup.
Efter hans d÷d 1863 avyttrade arvingarna 1865 egendomen till den svenske adelsmannen och danske greven Ejnar Carl Detlev Reventlow. Dennes son Christian Ludvig Conrad Ernst Reventlow s lde 1894 Ugerup till en A. L÷fqvist och godset har d refter haft m nga olika gare. Sedan 197 4 ges och brukas det av familjen Per Eriksson.
Hur det medeltida Ugerup sett ut vet man inte. N gra rester av denna bebyggelse syns inte ova n jord. Den ldsta k nda bilden av g rden r en akvarellerad teckning fr n slutet av 1700-tal et av Anders Sigfrid R lamb. Mang rden best r d av ett l ngt, rektangul rt stenhus under s t eritak med en flygelbyggnad av korsvirke p ena sidan. Corps de logiet r i en v ning p h÷ g k llargrund och har ing ng fr n g rdssidan via en dubbel fritrappa mitt p fasaden. Ladug r den r bebyggd p tre sidor och ligger med den ÷ppna sidan mot mang rden. Korsvirkesflygeln v ar d g rdens ldsta byggnad. Den uppf÷rdes 1501 under Erik Jensens tid och skall fr n b÷rja n ha anv nts som manbyggnad. Efter att under l ng tid ha f tt f÷rfalla, fick den tyv rr riva s under senare h lften av 1900-talet. Corps de logiet uppf÷rdes av Margareta von Ascheberg 17 09 och anv ndes till en b÷rjan som jaktslott. Det har d refter genomg tt m nga f÷r ndringar . P 1820 - 30-talet togs det gamla s teritaket ned och huset p byggdes med en ÷verv ning me d segmenterade f÷nster och fick ett l gt sadeltak. D uppf÷rdes troligen ocks den av fyra ko lonner uppburna portiken och yttertrappan. D rigenom hade det karolinska huset f÷rvandlats ti ll en klassicistisk byggnad i tidens smak. Sedan sl kten Reventlow 1865 blivit gare till Uge rup gjordes ytterligare en ombyggnad. D tillkom de b da utbyggda env ningspaviljongerna vi d corps de logiets gavlar och fasadutsmyckningen i dansk ren ssansstil.
- Nekrolog trykt i The Gentleman's Magazine
At the Star Hotel, Glasgow, his Excellency Count Reventlow, Ambassador from the King of Denmark to her Majesty the Queen of Great Britain.
Count Reventlow was sprung from one of the most illustrious families of the Scandinavian peninsula, and he carried with him in all the relations of life the spirit and deportment of a high-born gentleman. He had served his Court with distinction in the capacity of Minister Plenipotentiary in Brazil, in Portugal, at Vienna, and lastly in this country, where he found a people entirely congenial to his tastes, and a reception suited to the natural cordiality of his own character. He laboured, with complete success, to improve the relations between Denmark and Great Britain. His unflinching assiduity and patriotism were incessantly engaged in providing for the defence of his country, whilst his firmness and just pride in her national rights would admit of no compromise in the sovereignty of her territories. He united to a singular degree a manly impetuosity and frankness of character with a perfect mastery of the details of his profession, and an exact attention to the rules and observances of diplomatic life more common in the last century than in our own.
After many mouths spent in uninterrupted labour, he retired a few weeks ago to the estate of Sir James Matheson, in the island of Lewis, to pursue those field-sports for which he retained the characteristic attachment of youth. No one who saw him starting full of spirit and energy, in the vigour of a green old age, could have imagined that he was to return no more ; and the close of his life, which took place in Glasgow, on his way back from the Hebrides, was as abrupt as it is distressing, having been caused by a spasmodic affection of the heart. The Countess Reventlow and his two daughters were fortunately in attendance upon him at his decease. The body of foreign ministers in this country has seldom possessed a more upright and able member ù jealous of its independence, but punctilious in its duties ; and whilst his memory will long be preserved in the affectionate relations of his family and of his private friendships, he has deserved the highest honours his own country can pay to her statesmen, and is attended to the grave by the sincere respect of those who had known him in the land to which he was accredited by two successive Sovereigns of Denmark.
His body was conveyed from this country in a Danish vessel of war.
|
1788 - 1867 (79 år)
: Adresse
: Beliggenhed
: By
: Sogn
: Amt/Region
: Land
: Ikke indstillet
