Ernst Laxmand von Rahden

1640 - 1704  (64 år)

• Navn	Ernst Laxmand von Rahden
  Fødsel	1640	Sverige, Vedby Län
  	Gråmanstorp
  Køn	Mand
  Beskæftigelse	Egde Snälleröd flyttade hit 1680
  Død	1704	Sverige, Vedby Län
  	Gråmanstorp
  Person-ID	I73241	My Family Genealogy | Familen Ravnholdt & Hansen
  Sidst ændret	19 sep. 2018

  
  

  Far	Heinrich Achatius von Rahden, til Heinrichhagen,   f. 1605   d. 1670, Kristianstads län, Skåne, Sverige (Alder 65 år)
  Mor	Helle Laxmandsdatter Gyldenstierne,   f. 1618, Danmark d. 1679, Sverige, Skåne, Kristianstads län (Alder 61 år)
  Familie-ID	F20468	Gruppeskema  |  Familietavle

  
  

• Notater

  Gården han föddes på hette Biersgård Ernst var kapten i danska armén till 1675. Snälleröds adelsgods konfiskerades efter borgarkriget då Skåne åter blev svenskt 1658. Ernast flyttade 1683 till Halleröd nr. 1 där han verkade som rusthållare, lagman och bonde fram till sin död 1705. Om Ernst von Radhen finns följande att läsa i "Skånelands historia del 2". " - Det skånska samvetets talesman, en lysande förebild mitt i den svenska ockupationstidens nöd, elände och terror, utgör kaptenen i den danska armé, Ernst Laxmand von Rahden, som efter 1675 sålde sitt Snälleröd, bortlade sitt vapen, lät sitt adliga namn försvinna och istället köpte två bondgårdar och blev rusthållare Ernst Christoffersson. Han vägrade envist att inträda i den svenska armén eller låta sig introduceras i svenska riddarhuset och varken han eller någon av hans ättlingar bar någonsin svensk uniform" (Slut på citat) Härav förklaringen till varför barnen bar efternamnet Ernstsson/ Ernstdotter. Birgittas hemsida: Laxman… …var en dansk adelssläkt. En Laxman var ärkebiskop i Lund och en annan ¾ riddaren och rikshovmästarn Poul Laxman - var kungens rådgivare. Poul Laxman ägde bl a en gård i Laxmans Åkarp vid 1400-talets slut och det är efter honom byn fått sitt namn. Han råkade så småningom i onåd och blev mördad i Köpenhamn år 1502. Laxmans Åkarp kom då i ärkebiskopens i Lund ägo. Poul Laxmand var född på herrsätet Vallen i södra Halland och ärvde det efter fadern. Han hade Sölvesborg och därmed Listerlandet som pantlän och dubbades till riddare år 1483. Året innan hade han blivit slottsherre på Kronborg i Helsingör och år 1491 fick han titeln Rikshovmästare. Poul Laxman bytte år 1494 till sig 3e parten av "Friarp markck". Laxmans Åkarp låg mellan Frirups gård och Frirupsmarken. År 1502 bytte han en gård i Kattarp i Skrävlinge socken i Oxie härad mot en gård i Åkarp i Fjelie socken. Den ägdes av Domkapitlet och brukades av Beint Persøn. Beint Persøn betalade i landgille för gården:" ij pund korn, j lam, ij hønss oc j gaass". Ärkebiskop Birger Gunnersen var till skillnad från sina företrädare på biskopsstolen inte av adlig börd, vilket kanske var orsaken till hans misshällig-heter med den danska adeln. En tidigare ärkebiskop ¾ Jens Brostorp ¾ sa om Poul Laxman att det var en person, som " ej är god att hava emot sig". Men det hindrade inte Birger Gunnersen! År 1497 lyckades kung Hans förnya trestatsunionen, till vilket Poul Laxman bidrog genom att i kungens intresse utnyttja sina svenska släktförbindelser. År 1500 började svenskarnas trohet mot kungen att vackla och samtidigt ryktades det om en sammansvärjning mot kung Hans, som hade börjat på Sölvesborgs slott och bl a biskop Birger Gunnersen anklagade Poul Laxman för landsförräderi. På ett möte i januari 1501 där även kungen var närvarande förebrådde Poul Laxman ärkebiskopen. Birger Gunnersen skrev ett brev daterat Åhus 13 oktober 1501: "/.../ drack meg ther oppo en skaall tiill haanlighæ oc førsmædelighæ vdi fendens naffn oc bad meg giøre retth met hennæ om iegh wore ther foræ orsaghæ, som iegh oc giordhæ vdi gwtz naffn, æn dogh iegh ickæ haffde formodet meg so at skwlde bliffwæ tiltalet oc ower fwset ther aff hannem eller nogher, helst forthij ieg kom thiidh effther ether nades breff oc scriffwelsæ. /.../" Kungen sände Laxman som fredsmäklare till Sten Sture i Stockholm och han fick också ansvaret för drottning Kristinas säkerhet. Sommaren 1502 kom han till Köpenhamn för att rapportera till kungen. På vägen därifrån blev han överfallen och mördad. Mördarna var kända ¾ de hette Björn Andersen och Ebbe Strangensen ¾ men blev aldrig åtalade. Strangensen blev t o m riksråd några år senare! Den 8 november 1502 var riksrådet samlat i Köpenhamns rådhus "för att tractere och förhandle i dette the gerninger som her Pouell Laxman haffuer giort imodt oss Koning Hans och thesliges emod oss hans naades raad och menige Danmarkes jndbyggere." Laxman påstods ha uppmanat Sten Sture bl a till resning mot unionen och som böter drogs alla Poul Laxmans gods och gårdar in till kronan. Poul Laxmand ägde även den gård i Lund, som för Lundaborna är känd som "Åke Hans" (Bredgatan 5). Gården var i många år restaurang och här fanns en sal som kallades "Laxmanssalen". Åke Hanssons farfar Åke Persson brukade gården nr 1 i Laxmans Åkarp och fadern Hans Åkesson föddes där år 1797. Familjen flyttade till Stångby år 1808 och där föddes Åke Hansson år 1836.