| Notater |
- Konfirmerad i Eggebeck.
Ett dokument som jag fått av AnnaMaria Herzberg som handlar om Karl Johan:
Johan Heinrich Karl Hertzberg
Född: 21/7 (6) 1831 i Boorby-Schleswig i Tyskland
Dopbetyg finns i Petri i Eggebek
Föräldrar: Johan Christian Heinrich Hertzberg
Död omkring 10 år sedan (1883) i Schleswig på Seeland(själland).
Hustru Anna Katarina Hertzberg född: Nilsen.
Död för flera år sedan på samma plats som sin man.
Wistades hos föräldrarna till sitt 13 år, kom då ut i tjänst hos bonde i Schleswig, tjänade 5 år, for därpå till Hamburg, där han under 3 år lärde sig till instrumentmakare och skärslipare.
Ej mantalsskriven i Sverige
Konfirmerad i Petri i Eggebek. Vid 16 års ålder.
Gift med: Louise Henriette Mundeling ¿Hertzberg
Barn:
Cornelius i Malmö Född: 2/6-1858 i Viborgs Tukthus
Anna gift i Kalmar
Johan Född:6/12 1869
Wilhelm ( nr 201) Född: 13/1 1878 i Karlskrona
Alfred ( nr 233) Född: 15/9 1872 i Åhus
Henrietta ( nr 273) Född: 1/6 1867 i Kalmar
Augusta Reumina Född: 31/5 1881 i Karlskrona
Karolina Född: 2/4 1884 i Kalmar
Har ordinär kroppsbyggnad, grått hår, blå ögon, ovalt ansikte. Längd 1.63
Skärslipare
Kunskap: försvagat
Läsning: försvagat
Skrifning: försvagat
Vid rannsakning å Lundegård inför Ölands N mots H Rätt den 13 oktober 1893.
Dömd till böter och på fri fot försatt.
Han var gift med Louise Henriette Mundeling.
Hennes föräldrar var: Johannes och Wilhelmine Rosine Rebecca Mundeling. Johannes föräldrar var:
Heinrich Winartz från Fredricia och Agneta Engel från Hertzbergen i Tyskland.
Johan och Louise kom till Danmark där dom satt i fängelse 1858. Där föddes deras son, Cornelius.
I Viborgs Tukthus.
När kom Johan och Louise till Sverige?
Johan och Louise var insatta på Viborgs tukthus under åren 1857-1858. De finns noterade i Aalborg Pas år 1858. Deras pass har blivit stämplade i Grenå 12 april 1858. Troligtvis har de strax efter detta kommit till Sverige men när, det är det som är min fråga. I arkiven i Sverige är familjen noterad som danska medborgare.
II. Barn:
Cornelius Jansen Kristofer Hertzberg. Född 1857-06-02 Viborgs tukthus, Danmark/. Död 1934-03-07 Malmö, Caroli.
Anna Katarina Lydia Hertzberg. Född 1865-02-09 Kalmar (H). Död 1953-02-22 Karlskrona.
Lovisa Henrietta Hertzberg. Född 1867-06-01 Kalmar (H). Död 1937-02-10 Virserum.
Carl Johan Emil Hertzberg. Född 1869-11-06 Karlshamn (K). Död 1946-05-02 Uppsala.
Karl Wilhelm Hertzberg. Född 1872-09-15 Åhus (L). Död 1946-06-19 Linköping (E).
Karl Alfred Hertzberg. Född 1878-01-13 Karlskrona (K). Död 1953-02-05 Köping.
Augusta Reumenia Hertzberg. Född 1881-05-31 Karlskrona (K). Död 1960-04-27 Häverö.
Karolina Vilhelmina Albertina Hertzberg. Född 1884-04-02 Kalmar (H). Död 1962-05-07 Uppsala (C).
Här kommer ett utdrag av domen som jag fått av Monica Bergman, som hon fått översatt på plats av en dansk vän:
År 1857-02-04
Häradsrätten i Mols extra ting På Ebeltofta rådhus av den ordinarie domare och skrivare med rättsvittne Gerteman och Petersen.
I Justitia saken Actor procurator är Seidelin.
Åtalade
Johan Heinrich Karl Hertzberg med hustru Louise Henriette Mundeling, Wilhelmina Rebekka Meggerslev, Christian Adolf Andreas Mundeling och dennes hustru Ane Catarina Luice Dorthea Hertzberg samt avdöda Christoffer Rosenhagen på överfallet på I.P Möller, på Ulstrup Kvarn. Wilhelmina R Meggerslev och Ane Catarina L D Mundeling född Hertzberg tillika olaglig handel samt Johan H.C Hertzberg för överträdelse av värnpliktsloven av den 12: e feb. 1849.
Dom omständiheter vid överfallet varvid I.P Möller i självförsvar sköt skärsliparen Rosenhagen är följande.
Den 15/10 1856 möttes tilltalad, som alla är krinstrykande skärslipare, i Ulstrup Kro och kvarn cirka 7 kilometer från Ebeltofta som dom efter ett kort uppehåll hade druckit en del brännvin lämnar krogen för att inlogera sej i närliggande byn Ulstrup hos en torpare vid nam Thrygge Rasmussen som var bekant med Wilhelmina Rebekka Meggerslev, och vart hon och fästmannen Rosenhagen hade fått tillåtelse att övernatta. Och dom övriga tilltalade i granngården hos torpare Sören Jensen.
Senare på dagen avlades besök på krogen för att dricka brännvin vilket dom hade betalat utan bråk hade uppkommit. Senare på kvällen, cirka klockan 23 en halvtimma efter att tre av männen hade lämnat krogen i sällskap med drängen Nils Peder Jensen från Ulstrup, kom Rosenhagen och Hertzberg åter till krogen och ville ha mera Punsch att dricka men blev nekade av äldsta dottern Inger Marie som var ensam i lokalen på grund att det var över stängningsdags och krogen var stängd. Varpå hon tillkallar brodern I.P Möller, varpå Hertzberg tar Möller i halsduken och frågar om han vill ha stryk. Men I.P Möller kastar ut Rosenhagen och Hertzberg genom dörren.
Efter cirka en timme hörde I.P Möller och systern Inger Marie, som inte hade gått till sängs att där var någon utanför krogen, då de förmodar att det var deras föräldrar som samma dag hade varit frånvarande kom hem , gick dom till dörren och öppnade men såg att det var skärsliparna, män som kvinnor beväpnade med blydaggar och käppar komma in på gårdsplanen och som strax omringar I.P Möller utanför dörren. Under skrik och hurrarop slog dom lös på honom med vad dom hade i häönderna, medan han under tiden försökte binda två av männen som hade kommit in i farstun. Men han övermannas och fick flera slag i huvud och på kroppen. Han lyckades undslippa och efter uppmaning av hans andra syster, och befarade att skärsliparna ville mörda dom alla, sprang Möller in i sin kammare för att hämta sin hagelbössa som var laddad med stora hagel. Varpå han varnade gärninsmännen för ytterligare övergrepp, och avfyrade ett skott i jorden för att skrämma dom, det andra i loppet. I den stund Rosenhagen som av misstag tillfogat C A A Mundeling i slag i huvudet så att han ramlar, och med en blydagg i handen springer skrikande mot Möller: Har du flera skott kvar? Och på ett avstånd av cirka tio steg avfyrat det andra skottet, faller till jorden. Varpå dom övriga flyr från krogen och eferlämnar efter sej övriga tillhyggen som använts vid överfallet.
Ditstiktsläkarens avgivna intyg efter undersökning på morgonen efter överfallet: På Möllers huvud över vänstra kinden fanns en skada med ett sår av ¿ tums längd som trängt genom huvudhuden med betydande svullnad, samt flera mindre skador på vänster överarm, och framsidan av vänster lår som kommer av slag med tunga föremål, men som inte medfört skada för livet. På grund av intyget från distriktsläkaren kan det inte vara tvivel om att Möller har varit utsatt för överfall av dom åtalade, samt att dom åtalade erkände att dom redskap som dom lämnat efetr sej vid överfallet var deras, men kunde inte förklara hur dom hamnat där.
Samtliga nekar att ha något med överfallet att göra. Och det bliver således vittnesförhören som får avgöra om dom åtalades inblandning i överfallet. Vad som har framkommit i samband med vittnesförhören finner rätten att där framkommit bevis för fällande dom mot de åtalade. Och att vittnens förklaringar överensstämmer med vad som hände på Möllegården. Att de åtalade omringade och slog Möller med vad dom hade i händerna.
Åtalade Johan Heinrich Hertzbeg och Christian Adolph Andreas Mundeling nekar till att ha deltagit i överfallet på Möller, och vidhåller att Johan Herzberg med sin hustru Louse Henriette född Mundeling, och Christian Mundeling mellan klockan sju och åtta på kvällen hade lämnat deras logi i Ulstup by för att vandra till Randers. Varpå dom dagen efter blev anhållna av polisbetjänten Beye i närheten av Thorsager by. Men av vittnesuppgifter från torparen Sören Jensen från Ulstrup, Inger och Karen Marie Möller samt tjänstedrängen Niels Peder Jensen Holst framgår det att dom den 15/10 1856 mellan klockan 10 och 11 på kvällen hade varit på Ulstrup krog. Vittnesmålet av tjänstedrängen Niels Peder Jensen Holst och tjänsteflickan Inger Marie Pedersdotter styrker I.P Möllers förklaring. Åtalade Christian Mundeling vittnar om att natten till den 16/10-1856 i förbindelse med ihjälskjutna skärsliparen Rosenhagen har överfallit folket på Ulstrups kvarn.
Den åtalade Wilhelmina Rebekka Meggerslev har under förhöret den 16/10 medgivit att hon varit tillstädes under överfallet. Efter att hon återkallat sin berättelse under förhöret enligt ' LI 151 kommer vittnesmålet ej i beaktning. Som medåtalad hennes dotter Louise Henriette Herzberg som vid sitt första förhör likaledes sa att hennes moder under överfallet, och hennes svägerska burit bort den sårade brodern, som vid denna förklaring även avgivit detta. Det är således konstaterat vid flera förhör att det våldsliga överfallet på I.P Möller utfördes av dom på gården inträngande skärsliparna män såsom kvinnor. Det har inte kunnat bevisats att dom redskap som har använts av var och en, och då fler av dessa är i den beskaffenhet att dom kunde vara använda av fler av dom åtalade.
Därför döms efer förordningen av den 4/10 1833 ' 13 första stycket straffas den åtalade Johan Hertzberg som anses vara huvudmannen, som under förhöret framlagt skuldmålsbok vara född den 31 juni 1833. Med undantagen ett av honom för förfalskning av sitt pass under Viborg tingsrätt dom av den 17 maj 1854 är den åtalade inte dömd eller straffad. Dömd till ett års straffarbete.
För dom medåtalade Christian Mundeling och Louise Mundeling som båda är över kriminell ålder till åtta månaders straffarbete. Om åtalade Ane Mundeling har det framkommit att även hon har deltagit i nämnda överfall, men mot hennes nekande har där ej framkommit sådans bevis att hon skulle kunna dömas, och skall frisläppas. Men döms för olaglig handel på vandring i landet med olika varor till att böta 5 Rdr som skall tillfalla Mols, och en del Sönder härads poliskassa.
Åtalade Rebekka Meggerslev döms till åtta månaders straffarbete för deltagande i våldshandling, samt för olovlig handel i på vandring i landet med olika varor till att böta fem Rdr som skall tillfalla Mols och Söder härads poliskasse.
Johan Hertzberg som under denna sak även döms för överträdelse av värnpliktsloven från den 12 februari 1849 '9. Han säger sej vara född i Slesvig 1831, där han befann sej när loven vidtages. Och som följe av detta inte kan ställas till ansvar för att han inte har anmält sej till mönstring, och därför frikännes i denna sak.
Samtliga åtalade skall förplikta att betala omkostnad till advokaten Seidelin med 15 Rds och till advokaten Kolding 10 Rds för besväret.
Domslut: Johan Hertzberg döms i denna sak till ett års straffarbete men i övriga åtal vara fri.
Christian Mundeling och Louise Hertzberg född Mundeling och Wilhelmina Meggerslevs döms till åtta månaders straffarbete. Samt Wilhelmina Meggerslev att betala 5 Rds till Mols och Sönder härads poliskassa, samt att dom varor som hon innehade vid anhållningen skall konfiskeras.
Ana Luice Hertzberg skall betala 5 Rds till Mols och Sönder härads poliskassa, samt dom varor hon hade vid anhållningen skall konfiskeras.
Samtliga åtalade skall dömas att betala 15 Rds till advokat Seidelin och 10 Rds till advokat Kolding. Samtliga åtalade var närvarande vid domens utfall, varpå dom åter fördes till häktet.
Vittne Getterman Petersen.
Dommer Bornetz.
Den 7 februari 1857 har undertecknat vittne meddelat dom åtalade domen i häktet, 1 Johan Hertzberg, 2 Christian Mundeling, 3 Wilhelmina Meggerslev, 4 Ane Hertzberg, 5 Louise hertzberg. Dom åtalade erkände sej nöjda med domen och begärde ingen resning, vilket vi vittnar om i kraft av oss erlagda ed i rätten. Dags datum, Beyer, Winther. Diomen äger laga kraft. Häktet i Randers 13 februari 1857. Undertecknad Rosenörn. Avskriftens riktighet F tannoz.
I anledning av en till pastor Thomsen i Ebelhoft från den dömda Christian Mundeling in kommen begäran och fråga, kan jag som tjänsteman vid straffanstalten framlägga att han inte efter att ha framlagt permissionspass uppehållit sej i byn, och kan därför inte få utbetalt marspenninger från byn. Vad sen det berör hans moder Rasmina Wilhelmina Rebekka Meggerslevs erhållna medel från Ebeltoft by har det I-följa rekvisition från fogden i Ebeltoft går till täckning av rättegångskostnad. Vidare kan tilläggas att varken Christian Mundeling eller hans moder är berättigade till försörjningsmedel från Ebeltofta by. Nibe bygdekontor den 28 augusti 1857.
Till inspektören för Viborgs straffanstalt och förbättringshus mottaga skrivelse frå inrikesministeriet att den pålagda Superstapel, fattigkommun i Slesvig att mottaga straffången Christian Mundeling och hans familj till framtida försörjning. Vilket härmed meddelas inspektören med tillfögelse att ingen påpekar att medsända Hertzberg och hustru samt Meggerslevs änka. Häradskontoret I Ebeltofta den 9 oktber 1857.
Passinnehavaren, skärsliparen Johan Hertzberg, 27 år gammal som nu har varit på straffanstalt i ett år enligt domen av den 4 februari 1857 för mordiskt överfall. Han är född i Sandkryg i hertigdömet Slesvig. Hans hemort kan inte med säkerhet fastställas och han har inte blivit dömd för några brott enligt loven av den 14 december 1810, och då han anses oförmögen är det min plikt att släppa Johan Hertzberg att utöva sitt fack som skärslipare. Viborg straffanstalt den 26 februari 1858.
Inspektör vid straffanstalten L.S.
Jag vill härmed nådigast framsända till vidare behandling av straffarbetaren Johan hertzbeg, dennes hustru Louise, och skärsliparen Christian Mundeling, och skärslipare Meggerslevs änka Rasmine Wilhelmina Rebekka det till oss medsända originaldokumentet av den 4 februari 1857 med dom om ett års straffarbete. Och dom tre sistnämnda 8 månaders straffarbete. En kopia medskickas i domslutet, och beskrivning av dom häktade, signalement, och personakter.
Häradskontoret i Ebelhoft den 14 februari 1857.
|
1831 - 1917 (85 år)
: Adresse
: Beliggenhed
: By
: Sogn
: Amt/Region
: Land
: Ikke indstillet