Anders Bille^[1]

1578 - 1633  (55 år)

• Navn	Anders Bille
  Født	1578	Vandås, Skånde, Sverige
  Køn	Mand
  Beskæftigelse	Riksråd, hofjunker, oberst ved Skånske Fane
  Død	okt. 1633	Hälsingborg (Helsingborg), Skåne, Sverige
  Person-ID	I79205	My Family Genealogy | Familen Ravnholdt & Hansen
  Sidst ændret	12 dec. 2021

  
  

  Far	Steen Bille,   f. 14 nov. 1527,   d. 5 jan. 1586, Karlebo Sogn, Lynge-Kronborg Herred, Frederiksborg Amt, Danmark  (Alder 58 år)
  Mor	Kirsten Andersdatter Lindenov,   f. ca. 1535,   d. 5 apr. 1612  (Alder ~ 77 år)
  Familie-ID	F22222	Gruppeskema  |  Familietavle

  
  

  Familie 1	Anne Ottesdatter Rosenkrantz,   f. 1593,   d. 1609  (Alder 16 år)
  Sidst ændret	1 aug. 2018
  Familie-ID	F22223	Gruppeskema  |  Familietavle

  
  

  Familie 2	Cathrine Henriksdatter,   d. Ja, dato ukendt
  Børn	+ 1. Steen Andersen Bille,   f. 1624, Fakse Sogn, Fakse Herred, Præstø Amt, Danmark ,   d. 16 maj 1698  (Alder 74 år)
  Sidst ændret	1 aug. 2018
  Familie-ID	F22224	Gruppeskema  |  Familietavle

  
  

• Heraldik

  Mindst én nulevende person er knyttet til dette - Detaljer er udeladt.

  
  

• Notater

  Anders Bille til Rosendal 1578-1633 Anders Bille bliver valgt som en af "de små herremænd" der opdroges sammen med Hertug Christian,(den senere Christan 4 og broderen Hertug Ulrich. Blandt de små herremænd var også hans to fætre Henning Bille og Tygo Brahe, sønner af henholdvis hans fars broder og søster. Han bliver Hofjunker og senere sendt til Nederland, hvor han blandt andet skal lære latin,tysk og fransk. Han kommer atter ud at rejse denne gang til England i 1606, hvor han er med i Christian den 4's følge, da Christian overrasker sin søster og hendes mand kong James den I af England. Han bliver lensmand på det vigtige Helsingborg len og da hans mor dør, på Herresvad len. Han bliver trolovet med jomfru Anne Rosenkrands, ulykkeligvis dør hun i forlovelsestiden, år 1610. Lige før hun dør, besøger hun ham på Rosendal, hvor det fortælles at skulle have bedt ham om at skåne en stakkels bonde fra træhesten. Det nægtede hendes forlovede og hun skal være rejst hjem til Jylland i protest. Under Kalmarkrigen bliver han syg men bliver igen rask og påtager sig forsvaret af Skånes nordgrænse og tilbringer lang tid på hesteryg og i fuld harnisk, lykkedes det næsten for ham at fange den unge Carl Gustav sveriges konge, og det kun med nød og næppe, at den svenske konge bliver reddet. Som belønning for dette dengang så berømmede togt mod svenskerne, udnævnes han til det danske rigsråd, trods sin unge alder i 1616. Ved mageskifter og køb får han samlet sig et sammenhængende gods Rosendal, opkalt efter hans trolovede Anna Rosenkrands. Bygningerne til dette gods påbegyndes i maj 1615, han sælger det fædrene gods Råbeløv i 1616. Omkring Rosendal lå en række fiskedamme og moser som ved hjælp af et sindrigt vandsystem kunne sættes under vand, man kunne således få et beskyttende bælte på omkring 3 km fra gården, hvilket var meget vigtigt som forsvar mod det panserede rytteri, tidens mest frygtede våben. Tæt på godset ligger det gamle magasin,eller Billehuset som det kaldes, her skulle onde Anders have installeret sine elskerinder, et andet sagn fortæller at her boede Anders med Karen Henriksdatter med hvem han havde flere børn, hvoraf den ældste Steen Bille senere bliver adlet med de billers navn og våben. Et andet sagn fortæller at Anders Bille kommer kørende på en karet ud ad Billevejen, med sine fire sorte heste for vognen. Rosendal har mange antikviteter der er knyttet til Anders Bille, man har således hans seng, en pragtfuld udskåren egetræsseng, som man indtil 1821 redte op hver nat, man troede han kom og sov i den. Det mest berømte sagn er det om en nedgravet skat. Det giver nogen mening, han kunne jo ikke efterlade sit adelige gods til sin søn, så derfor skal han have gemt en skat til sin ældste søn. Sønnen kan således ikke arve Rosendal og får ikke tid til fjerne skatten ved faderens pludselige død, han var kun 53 år da han døde. Anders Bille sælger således i 1616 sit gods Råbeløv og året før byggeriet af sit nye gods Rosendal. Der foreligger ikke nogen viden om hvad han gjorde med salgssummen som skulle have ret betragtelig. På Råbeløv opbevarer man det originale brev, hvori han sælger Råbeløv. Billehuset Anders Bille År 1585 blev han ägare till Råbelöv och köpte sedan även Odersberga gård. Vid Kalmarkrigets utbrott 1611 satt denne som Christian IV:s länsherre på Helsingborgs slott. I februari 1612 företog Gustav II Adolf ett plundrings- och mordbrännartåg från Småland in i norra Skåne, varvid 24 stora skånska kyrksocknar ödelades. De svenska trupperna hade varit framgångsrika, vilket den svenske kungen i ett brev noterade i förnöjt plurale majestatis: "vi (har) grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja". I brevet framhålles också att svenskarna "intet motstånd haft" från "fienden" (vilket ju inte var så märkligt, eftersom "fienden" bestod av en värnlös civilbefolkning, där kvinnor och barn ingick). Anfallet gick dock inte i alla stycken enligt planerna, även om motgångarna förtigs av den svenske kungen. När Gustav Adolfs trupper efter sin räd var på återtåg från Skåne och den 11 februari hade slagit läger vid Vittsjö skans, nära gränsen till Sverige, blev de i skymningen anfallna av skånsk-danska styrkor under befäl av Anders Bille. Svenskarna blev totalt överrumplade och led stora förluster, enligt samtida uppgifter 1.200-1.400 man. Under villervallan red den unge Gustav Adolf ut på Vittsjöns is och var nära att drunkna, då isen brast, men räddades av en uppländsk ryttare. Hur annorlunda kunde inte Sveriges och hela Europas historia ha blivit, om inte denne räddare funnits till hands! En dansk ryttartrupp ledd av Jörgen Brahe, en brorson till Tycho Brahe, fråntog svenskarna det mesta av deras byte. Händelsen gav genljud över hela Skåne, och Anders Bille utnämndes till riksråd endast 39 år gammal. Jeg fandt nedenstående artikel om Anders Bille på nettet. Anders Bille och den svenske spionen Byfogden Claus Hansen satt lutad över sitt skrivbord. I skenet av ett vaxljus bokförde han noggrant inskrivningslistor med soldatnamn. Uppgifterna hade överlämnats samma kväll och i gryningen skulle en ryttare föra dem vidare till kung Christian IV. Det var i december år 1610. Snön yrde runt Helsingborgs slott och det var åter oroliga tider i Danmark. Svenskarna hade närmat sig den skånska gränsen. De ville ta kontrollen över Danmarks landområden. Danmark var i sin tur intresserade av Sveriges områden. När som helst kunde en invasion börja. Sakta men säkert byggde den danske kungen upp sin armé. Kungens män hade finkammat riket på jakt efter krigsdugliga män som kunde försvara landet och kronan. Länsmannen på Helsingborgs slott, Anders Bille, hade organiserat inskrivningen i norra Skåne. Anders var en av kungens representanter och utförde kungens uppdrag i norra Skåne. Anders män arbetade dag och natt med att värva soldater. De hade rest från by till by och granskat hundratals män. Kungen ville ha starka och friska soldater. Många nordskåningar skulle snart stå redo för krig. Claus satt djupt koncentrerad då det knackade på dörren. Vakten, vars namn var Tomas, kom med ett brådskande bud. ”De har gripit en spion!” sa Tomas med andan i halsen. ”En spion?! Kan det vara möjligt? utropade Claus chockerat och reste sig så att stolen föll i golvet. ”Jo, det var Anders Bille själv som tillfångatog honom. Stadsvakterna hade lagt märke till honom då han sålde svenskt humle. Den senaste veckan har han sålt samma parti om igen. Stadsvakterna misstänkte att något inte stod rätt till!” Claus svepte sin kappa om sig och sprang nerför trapporna i tornet. Upprörda röster ekade mellan tegelväggarna från bottenvåningen. Anders hade fullt upp med att förhöra spionen om hans besök i Helsingborg. Spionen, som kallade sig Hans Holst, förnekade att han stod på svenskarnas sida. Han lovade dyrt och heligt att han endast ville sälja de 33 skäppor humle som han köpt vid svenska gränsen. Länsmannen satte honom i källaren för natten. I kylan och mörkret skulle nog spionen bli mer samarbetsvillig. Anders och Claus diskuterade vad som hänt tills långt ut på natten. De var överens om att kriget mot Sverige när som helst kunde bryta ut. Skåningarna hade blivit oroliga när deras söner tagits ut till krigstjänst och de klagade högljutt på förhöjda skatter. Innan solen gick upp hade Anders skickat iväg sin bästa ryttare. Ryttaren lovade att rida dag och natt tills han nådde Köpenhamn och kungens residens. De följande dagarna förhördes spionen noggrant. Hans Holst erkände mer och mer för varje dag. Nu väntade Anders och Claus på att kungen skulle komma till slottet. Efter sex veckor kom kungen äntligen till Helsingborg. Färden hade tagit flera dagar extra. Kungen vågade inte längre lita på någon. Vem visste var nästa spion lurade? När Hans Holst hämtades upp från källaren till förhör med kungen, var han blek och mager. Efter sex veckor i den kalla källaren kände han sig svag och trött. Hans erkände till slut att han var spion för svenskarna. Han hade under lång tid gjort flera resor i Helsingborgs län och kallat sig vid olika namn. Rapporterna till svenskarna hade varit många och utförliga. Kungen var oroad. Hur mycket visste svenskarna egentligen om hans krigsplaner? En vårvintermorgon 1611 dömdes Hans Holst till döden för spioneri. Kung Christian IV bevittnade avrättningen som ägde rum utanför Helsingborgs slott. Läget mellan Danmark och Sverige hade blivit allt allvarligare. Planerna för anfallet mot Sverige var så gott som färdiga. I maj samma år mottog Sverige krigsförklaringen från Danmark. Danska trupper började marschera mot Kalmar. Kalmarkriget hade börjat. Svensken Hans Holst avrättades för spioneri utanför nuvarande Kärnan. Danskarna fick aldrig veta hans riktiga namn. Kalmarkriget pågick mellan 1611 och 1613. Sophia Hydén 1999 Millenniumprojektet, Helsingborgs museum 042-10 45 39. Sophia Hydén 1999 På maleriet af Anders Bille som ses ovenfor, har han givet udtryk for sin længsel efter en arving, på det våbenskjold der er på kvindesiden, har han placeret en oversavet træstub, men med en ung kvist og med en omskrift "Når Gud vil". Man ved ikke hvor han er begravet, nogle mener Fleninge kirke andre gætter på Nørre Vram kirke, den gamle slægtskirke. Anders Bille får med Karen Henriksen flere børn hvoraf vi med sikkerhed kender sønnen Steen Bille, han bliver adlet i 1679. Rosendal med magasinet, Billehuset til højre, man mener at denne bygning stammer helt tilbage fra det 12-13. århundrede. Anders Bille's efterkomme kan ses her http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Bille/nye_Biller.htm til Rosendal som han opførte, og Raabelev - f. 1580, kom 1592 i Sorø skole, 27. dec. 1598 - 27 dec 1599 i Heidelberg m. Poul Mortensen Aastrup som præceptor, 1600 i Basel, 4. maj 1601- 25 jan 1602 i Orleans, s.aa. i Wittenberg, 28. sept. 1603 - 1610 hofjunker, 1606 m. kongen i England, 1607-08 med Jacob Ulfeldt i Nederlandene, 1608 rimester ved skaanske fane, tjente med udmµrkelse som oberst i kalmar krigene, 1610 - 28 lensmand paa Helsingborg, hvortil Christian den 4 forviste Kirstin Munk, 1612 - 33 paa Herrisvad Kloster, 1616 rigsraad og ridder, brugtes nogle gange til politiske udsendelser,, skrives 1617 til Rosendal, 1619 til Skien m. Christian Holck for at holde norsk retterting, 1622 skænkede han store donationer til Helsingborgs lærdomsskole og hospital, 1624 og 31 rettertingsrejse til Gotland og Bornholm, deltog 1619 i grænsmødet ved Ulvsb ck, 1625 krigskommisær i Skaane, ledsagede 1629 Christian 4 til dennes møde m. Gustav Adolf i Ulvsb ck, tilhørte sammen med Tage Thott og Claus Daa den kreds af rigsraader, der efterhaanden fik en skeptisk holdning til Christian 4., og som 1628 gennemtvang oprettelsen af kontrolorganet generalkrigszahlkommisariatet. Død i okt 1633- var forlovet med Anne Ottesdatter Rosenkrantz, efter hendes død levede han sammen med den uadelige Cathrine Henriksdatter, m. hvem han havde flere børn bl.a. Steen Andersen Bille. Bille, Anders, 1578-1634, Rigsraad, til Rosendal, Søn af Steen (Clausen) Bille (d. 1586). Han blev 1603 Hofjunker, fulgte 1606 Christian IV til England og 1607 Rigsraaden Jacob Ulfeldt paa hans Sendelse til Nederlandene; 1608 blev han Ritmester over den Skaanske Fane af Rostjenesten. Som saadan og senere som Oberst deltog Bille i Kalmarkrigen; han gjorde i Jan. 1612 med Statholderen Gert Rantzau et Indfald i Smaaland, ved hvilken Lejlighed Staden Vexiø og flere Landsbyer afbrændtes; kort efter medvirkede han ved det Nederlag, som i Febr. 1612 tilføjedes Gustav Adolf ved Vitsø i Skaane. I Juli s. A. var Bille Afsending ved et Grænsemøde ved Knærød, som traf Bestemmelser om Fangernes Udvexling. 1610-29 var han Lensmand paa Helsingborg og tillige 1612-33 paa Herrisvad Kloster. I Dec. 1616 udnævntes han til Rigsraad og sloges samtidig til Ridder. Bille benyttedes nu i forskellige Hverv; saaledes var han 1619 befuldmægtiget ved Grænsemødet med de svenske i Ulfsbæk og sendtes s. A. til den norske Herredag i Skien og 1631 til Gulland og Bornholm. I Marts 1625 fik Bille den indflydelsesrige Stilling som Krigskommissær i Skaane. -- Han opførte Hovedgaarden paa sit Skaanske Gods Rosendal, hvis Omraade han forøgede; hans Ry i Omegnen var ikke det bedste; han dadledes for Haardhed og Kvindekærhed; derimod roser Bertel Knudsen ham for hans Kjærlighed til Videnskaberne. I politisk Henseende var han en Modstander af Kongens Deltagelse i Trediveaarskrigen og vistnok tillige fjendtlig stemt imod Sverige. Han var ikke gift; hans forlovede, Anne Rosenkrantz, en Datter af Otte Christoffer Rosenkrantz til Boller, døde 1609 før Brylluppet. Bille selv døde i Begyndelsen af 1634. Vedel Simonsen, Rugaards Hist. II, l, 117. Skånska Herregårdar I: Rosendal. Fridericia, Danm. ydre polit. Hist. 1629-60 I, 86.

  
  

• Kilder

  [S64] Wikipedia, https://da.wikipedia.org/wiki/Anders_Steensen_Bille.